Jag läser en annan mycket rolig blogg,

http://nobimbosallowed.bloggplatsen.se/ och jag kunde inte låta bli att inspireras till detta inlägg!

Om det här med att hälsa på folk man inte känner, jag är sån av naturen som vinkar till de mest okända och flinar upp mig som om jag hade betalt för det, det är för bedrövligt!

Personen i fråga kan vara min värsta fiende, mördare, politiker you name it, och jag hejjar glatt tillbaka, hur kan det vara så?

En inbyggd reflex är att ta emot sig när man ramlar, inte hälsa på folk man aldrig sett!

Om man sitter på en buss och nån vinkar, varför antar man då att det är till en själv, och när man dessutom inte känner igen vinkarens nuna för fem öre?

Man vinkar tillbaka som en idiot för att sen upptäcka att man ÄR en idiot, och att vinkaren hälsar på den som sitter bakom.

Eller när nån tutar, då slänger man upp näven per automatik och samma sak när någon man möter säger hej, inte tiger man då heller.

Det konstiga är att vi svenskar, som annars är så reserverade och skeptiska, vi som inte vill behöva möta nån i trappen, eller åka hiss med andra, eller sitta i samma väntrum för den delen, vi hejar på helt okänt folk om dom börjar??!!

(se tidigare inlägg "en arslebredd" om du missat det)

Ett tag föll jag för busvisslingar/snyggvissling också, tills jag insåg att jag inte är snyggast på stan och att det är jävligt pinsamt att vända sig om till en sån vissling när det gäller puman som går framför och inte en själv!

Jag är även en sån som kan vara asförbannad på försäkringskassan, ringa med humöret i högsta hugg och så möts jag av en sockerlen röst och är helt av väpnad, direkt!! Då kan jag inte fortsätta vara förbannad, utan blir lika sockersöt själv, jädra trams!

Men tillbaka till det här otäcka med att vinka till folk, vart kommer syndromet ifrån? Vad är det med en vink eller ett hej som triggar igång trevligheten hos folk?

Precis som när man ser nån man är bekant med/känner igen lite lätt men vet att det är ett pucko, som man bara avskyr, man vill inte att dom ska se en och tänker "faaan se mig inte, se mig inte", och sen hejjar man glatt ändå och slänger dit ett leende...Why oh why??

Det finns till och med en facebook grupp för detta syndrom!

Så nu har jag bestämt mig, I will fight the kindness, jag ska hädanefter försöka lära in att lipa på reflex istället för att le och säga hej..Antar att uppföljning kommer...Eller ett blåöga, vi får se...Jag gör det för mänskligheten..Häng med! 

 

A N G E L I C A T O - åsikter, musik, djävulskap

25 oktober 2010 22:24

så jädra kul ;D

http://angelicato.se

Zara

25 oktober 2010 22:32

:D

 

Peter

26 oktober 2010 07:18

Så jävla klockrent =) Men å andra sidan så är du en sån människa som kan vända den tråkigaste dagen till något helt underbart genom ett leende eller en hälsning :) Och i vissa fall inviga hopp i någon som tycker att livet suger elefantballe och tänkte slänga sig framför en buss längre ner på gatan ;) Keep smiling :D

http://pekkapukk.bloggplatsen.se

Zara

26 oktober 2010 08:48

Haha, jaa, du tänker sååå, jag lär nog sluta ljuga för mig själv, jag är nog en sann pessimist till sist ändå ;) Frågan är ju nu, om jag lipar tillbaka, finns det risk för en busshoppning? för i så fall lär jag överväga starkt vilka jag ska vinka alt.lipa åt ;)

 

pendeln

26 oktober 2010 08:51

Hahahaha...okey...själv tycker jag det är trevligt när folk vinkar lite och hälsar på varandra det känns som lite hopp för männskligheten i vårat annars så kyliga land...Men jag vinkar aldrig först!...för Herregud dom kan ju tro att jag stöter på dom eller nåt annat hemskt!...är jag på ett ovinkar humör så slänger jag bara upp näsan i vädret och låtsas att jag ser ingenting men det brukar resultera i att man blir kallad för en jävla snobb...ps får du ett blåöga måste du berätta:-)

http://pendeln.blogg.se

Zara

26 oktober 2010 09:18

Haha, utomordentligt svenskt svarat! ;) Jag lovar att berätta! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För att läsa inlägget du nyss såg reklam om klickar du på följande länk, helt enkelt:   http://letsfollowourlust.blogspot.com/   Lämna alla kommentarer där, för här inne kan jag varken publicera eller svara på dom, fråga mig inte varför, fråg...

Bloggplatsen har tyvärr tröttnat ur på mig ser det ut :(   Jag kan inte spara inlägg, ladda upp bilder, svara och spara kommentarer utan att få uppdatera sidan en miljon gånger och ibland kan jag inte ens logga in. Så nu har jag gett upp och fl...

Nu pratar vi inte rynkor, framfall, grått hår och skägg på hakan, men det känns ju inte så där vidare värst långt borta faktiskt.Efter ett par nätter nere i parken i byn, på onyktert vis, vaknar jag nämligen upp lördag morgon och hade precis fyllt 75...

Jajemen, vart hör den här bilden hemma mån tro?? Gissa bilden och vinn en länkning eller nåt sånt!     ...

Vad har hänt med mig??!!   I veckan som var, hälsade jag på min mamma och syster i norraste norrland och var på tivoli med barnen, och jag börjar inse att jag är en äkta mamma i övre ungdomsålder! :-O   För det första har jag dödsångest när j...